Terroristens återkomst

Så fick vi då veta att massmördaren bin Ladin fortfarande lever (utskrift av hans tal finns på CNN). En intressant fråga är hur det här påverkar valkampanjen. Båda kandidaterna framhöll att USA var enat i kampen mot terrorismen, även om Kerry inte kunde avstå från att kritisera Bush för att ha "outsourcat" jakten på Bin Ladin till afghanska krigsherrar. (Kerrykampanjen har försökt att märka Bush som en "outsorcare" av jobb och allt möjligt annat, precis som Bushkampanjen framgångsrikt märkt Kerry som en "flip-flopper".)

Det som kan skada Bush är att väljarna påminns om att mannen som Bush en gång i tiden lovade gripa "dead or alive" fortfarande lever i frihet. Det som talar för Bush är att väljarna tror att Bush snarare än Kerry är bättre för att leda kampen mot terrorismen. Det är ingen hemlighet att jag hoppas på en Kerryseger, framför allt för att jag inte tror att han i likhet med Bush kommer att omge sig med en kärna av liktänkande som stänger ute andra åsikter, men tyvärr kommer nog Bush att vinna på den här nyheten. Om det kommer att ha någon avgörande betydelse för valutgången återstår att se.

Svenska bloggar

När jag kollade upp var besökarna till Egna Tankar kommer från upptäckte jag att Johannes skrev om bland annat min blogg i ett inlägg. Kul att bli uppmärksammad! Johannes ligger även bakom ett imponerande register över svenska bloggar. Om alla sprider information om den sidan, och hjälper till att hålla den uppdaterad, kommer den att vara ett värdefullt hjälpmedel.

Sagan om de försvunna sprängmedlen

Det hela började med en artikel i New York Times: 380 ton kraftfulla sprängämnen hade försvunnit från en anläggning i Irak. Kerrys kampanj tog snabbt upp det som ett exempel på hur Bushadministrationen hade misslyckats med att hålla Irak säkert efter Saddams fall.

Pentagon försvarade sig med att det var mycket möjligt att sprängmedlen hade försvunnit innan USA intog anläggningen, och fick stöd av slasksajten Drudge Report: NBC-reportrar var med när anläggningen intogs, och då fanns minsann inga sprängmedel där!

Tyvärr håller den historien inte ihop om man börjar studera den lite närmare. Fox rapporterade att USA hade tagit anläggningen redan 4 april, och det sades inget om försvunna sprängmedel. Andra källor i Pentagon motsade den officiella versionen. Dessutom visade det sig att NBC-truppen inte hade sökt efter sprängmedlen, de var upptagna med ett krig.

Till råga på allt hävdar nu irakierna själva att det är omöjligt att sprängmedlen försvann innan Saddamregimen föll.

Jag är inbegripen i en liten debatt med Michael Moynihan om ovanstående händelser, men tyvärr verkar Michael hellre diskutera mig än sakfrågor. Tydligen är jag naiv, partisan, och "one of those Johnny-come-lately-to-American-politics types". Kanske det, men jag har i alla fall inte fel!

Kungen, Vänsterpartiet, och Alf Svensson.

På söndag går Tunisien till presidents- och parlamentsval. Demokratin i landet är dock minst sagt bristfällig. Till exempel dömdes nio unga tunisier förra året till upp till 26 års fängelse - för att ha använt Internet. Amnesty har en lång lista på övergrepp som landet begått. Den sittande presidenten "vann" senaste valet med 99,4 procent av rösterna, och skulle egentligen inte ha fått ställa upp igen, men tvingade igenom en reform som tillåter honom att sitta två perioder till.

Det här hindrar inte Alf Svensson, som blivit inbjuden som valobservatör, att lovorda landet:

"Tunisien ligger inklämt mellan de regionala stormakterna, Libyen och Algeriet men har lyckats skapa en större öppenhet än dessa länder och har byggt goda relationer till Europa"

Nu är det inte bara kungen som hyllar öppenhet i odemokratiska länder, utan även före detta partiledare. Eftersom de borgerliga nyligen gett Vänsterpartiet (välförtjänt!) kritik för att ingen i det partiet vågar säga att Kuba är en diktatur och inget annat, antar jag att Alf Svensson nu lär utsättas för samma kritik. Jag menar, allt annat vore ju dubbelmoral.

Fox, fortsättning

Kors i taket! Dick har faktiskt ändrat sitt inlägg om Fox. Nu finns det inget spår av de gamla siffrorna. Faktum är att ha struntar helt i siffrorna för "percent positive evaluations", eftersom de motsäger hans tes. Dessutom ignorerar han fortfarande undersökningen för augusti månad. Som tur är finns det högerbloggare som klarar av att presentera hela sanningen: Johan Norberg gör det, och dessutom presenterar han ett intressant faktum: chefen för CMPA, bolaget bakom undersökningen, jobbar även för Fox!

Dick och Fox

Sveriges Television sände nyligen dokumentären Outfoxed, som visar hur Fox News inte är så "fair and balanced" som de hävdar. Bland annat får vi se en sekvens innan en Bushintervju, där presidenten och reportern Carl Cameron pratar om hur Carls fru kampanjar med presidentens syster. Jävsituation? Inte på Fox.

Dick Erixon gillar Fox, och vill visa att den "så kallade" dokumentären, som han uttrycker det, har fel. Hans bevis?

Det ansedda medieforskningsinstitutet Center for media and public affairs har publicerat en ny studie som granskar nyhetsförmedlingen under september månad.

Fox News visar sig vara minst obalanserad. Man hade visserligen större andel positiva omdömen om Bush (30 procent) än om Kerry (28 procent). Men denna obalans var liten i jämförelse med de tre traditionella kanalerna, som alla hade mer fördelaktig rapportering om Kerry: ABC 38 procent för Kerry, 20 procent för Bush, CBS 38-35, NBC 38-30.

Verkar imponerande, men som vanligt ger Dick inte hela sanningen. Två viktiga detaljer är:

1. Dick ignorerar en tidigare studie från samma medieforskningsinstitut, som tittade på augusti. Där kan vi läsa att Fox hade 45 procent positiva omdömen om Bush, mot endast 17 procent för Kerry. Det kan jämföras med den samlade bilden av ABC, CBS, och NBC, där Bush fick 43 procent och Kerry 41.

2. Dick kan inte ens ge korrekta siffror från den rapport han refererar till. De siffror han redovisar för ABC, CBS, och NBC rör "percent positive evaluations". Motsvarande siffra för Fox är 31 procent för Bush och 21 procent för Kerry. Istället Går Dick till en annan tabell, "tone of substantive evaluation", för att hitta siffrorna 30%-28%. Var det en medveten lögn för att de riktiga siffrorna sa emot hans tes, eller var det bara gammal hederlig inkompetens? Ingen vet, men fel är det hur som helst.

Swedish army?

New York Times innehåller idag en lång och intressant artikel som hävdar att Bush och hans administration styrs av känslor och åsikter snarare än fakta och nyanserade diskussioner. Väl värd att läsa i sin helhet, men för oss svenskar är nog den mest intressanta biten ett stycke om en diskussion angående vilka länder som skulle kunna tänkas sätta in fredsbevarande styrkor i Israel-Palestina-konflikten. Källa är den demokratiske senatorn Joe Biden:

The problem, everyone agreed, was that a number of European countries, like France and Germany, had armies that were not trusted by either the Israelis or Palestinians. One congressman -- the Hungarian-born Tom Lantos, a Democrat from California and the only Holocaust survivor in Congress -- mentioned that the Scandinavian countries were viewed more positively. Lantos went on to describe for the president how the Swedish Army might be an ideal candidate to anchor a small peacekeeping force on the West Bank and the Gaza Strip. Sweden has a well-trained force of about 25,000. The president looked at him appraisingly, several people in the room recall.

''I don't know why you're talking about Sweden,'' Bush said. ''They're the neutral one. They don't have an army.''

Lantos paused, a little shocked, and offered a gentlemanly reply: ''Mr. President, you may have thought that I said Switzerland. They're the ones that are historically neutral, without an army.'' Then Lantos mentioned, in a gracious aside, that the Swiss do have a tough national guard to protect the country in the event of invasion.

Bush held to his view. ''No, no, it's Sweden that has no army.''

The room went silent, until someone changed the subject.

Några veckor senare kom dock Bush fram till Lantos och erkände att han hade rätt: de där svenskarna hade nog en armé i alla fall.

Valfusk

När presidentvalet i USA närmar sig har republikaner i West Virginia tagit till en innovativ taktik: försök lura demokrater att de inte får rösta.

Jon Stewart går till attack

TV-serien "The Daily Show with Jon Stewart" är ett program som driver med de senaste vändningarna i den amerikanska publiken. Det är inte bara hejdlöst roligt, utan även intelligent: faktiskt tar programmet upp företeelser som de "riktiga" nyhetsprogrammen missar. Den här artikeln beskriver hur programmet var det enda som tog upp att talet som Iraks premiärminister Allawi höll i USA nyligen inte var något annat än ett kampanjtal för Bush. En undersökning visar att de som tittar på programmet är mer välinformerade om valet än personer som läser tidningar, och har i genomsnitt betydligt högre utbildning än till de som ser på O'Reilly Factor.

Jon Stewart har även skrivit en bok som toppat försäljningslistorna de senaste veckorna. I den skriver han bland annat "The role of a free press is to be the people's eyes and ears, providing not just information but access, insight and most importantly context." När Jon Stewart blev inbjuden till CNN:s debattprogram Crossfire förväntades han antagligen dra några skämt och göra lite reklam för sin bok, men istället gick han till attack mot Crossfire för att ha misslyckats med sin uppgift. Programmet finns som en filmsnutt här och som text här, men några citat är:

STEWART: See, the thing is, we need your help. Right now, you're helping the politicians and the corporations. And we're left out there to mow our lawns.

BEGALA: By beating up on them? You just said we're too rough on them when they make mistakes.

STEWART: No, no, no, you're not too rough on them. You're part of their strategies. You are partisan, what do you call it, hacks.

och:

BEGALA: Let me get this straight. If the indictment is -- if the indictment is -- and I have seen you say this -- that...

STEWART: Yes.

BEGALA: And that CROSSFIRE reduces everything, as I said in the intro, to left, right, black, white.

STEWART: Yes.

BEGALA: Well, it's because, see, we're a debate show.

STEWART: No, no, no, no, that would be great.

BEGALA: It's like saying The Weather Channel reduces everything to a storm front.

STEWART: I would love to see a debate show.

BEGALA: We're 30 minutes in a 24-hour day where we have each side on, as best we can get them, and have them fight it out.

STEWART: No, no, no, no, that would be great. To do a debate would be great. But that's like saying pro wrestling is a show about athletic competition.

Ouch. Det är så en sågning ska gå till!

Presidentvalsdebatt 3

Den tredje och sista debatten har hållits, och till skillnad från den andra visar opinionsundersökningarna på en klar Kerryseger. Enligt CNN vann Kerry med 53%-39%, och enligt CBS var siffrorna 39%-25%. Enligt ABC vann Kerry endast med 42%-41%, men då ska man komma ihåg att urvalsgruppen i det fallet till 38% bestod av republikaner och endast 30% demokrater.

Bush gick på en rejäl nit under debatten. Kerry gick till attack med följande:

Six months after he said Osama bin Laden must be caught dead or alive, this president was asked, "Where is Osama bin Laden?" He said, "I don't know. I don't really think about him very much. I'm not that concerned."

Bush försvarade sig med:

Gosh, I just don't think I ever said I'm not worried about Osama bin Laden. It's kind of one of those exaggerations.

Verkligen? På vita husets sajt kan man läsa följande från en presskonferens från 2002:

Q But don't you believe that the threat that bin Laden posed won't truly be eliminated until he is found either dead or alive?

THE PRESIDENT: Well, as I say, we haven't heard much from him. And I wouldn't necessarily say he's at the center of any command structure. And, again, I don't know where he is. I -- I'll repeat what I said. I truly am not that concerned about him.

Bushs trognaste supporter här i Sverige, Dick Erixon, tycker förstås annorlunda. Han citerar fyra bloggar för att visa att "debatten var jämn, men fördel Bush". Det Dick inte säger är att två av bloggarna - Powerline och Polipundit - är konservativa och däremot inte direkt opartiska. Dessutom klippte han bort följande från Andrew Sullivans blogg:

On substance, I give Kerry a clear advantage. There were some issues in which he simply out-debated the president, answered more questions and had a better case.

Slutsatsen kan bara bli: lita aldrig på Dick.

Dick och Amnesty

Dick Erixon är en bloggare (dock utan kommentarsmöjlighet eller riktiga permalänkar) som kallar sig liberal. Något han är ganska liberal med är sanningen, han använder sig ofta av halvsanningar eller rena felaktigheter för att föra fram sin tes. Ett exempel är Amnesty, en organisation som Dick av någon anledning inte gillar alls. I augusti skrev han

I ett pressmeddelande riktar [Amnesty] stark kritik mot Sudans regering för att hota och tysta kritik. Det är bra. Frågan är varför man höll tyst om samma sorts övergrepp i Irak under 30 år och sedan med all kraft motsatte sig att Iraks regim avsattes? Amnesty måste göra avbön om Irak för att kunna återupprätta sitt anseende.

Jag tyckte att det lät märkligt att Amnesty inte hade klagat på Irak en enda gång under 30 år. En snabb webbsökning visade att det fanns massor med exempel där Amnesty kritiserar Irak, och jag skickade länkarna till Dick så att han kunde korrigera sitt inlägg. Istället struntar han blankt i sanningen och låter lögnen stå kvar.

Idag tisdag är Dick igång igen och visar genom kritiken mot Amnesty upp sina "liberala" värderingar.

Svenska medier, Amnesty och allahanda organisationer har protesterat mot att fångar hållits inlåsta i Guantanamobasen, Kuba. Under rubriken "Frisläppt Guantánamofånge hotar döda kinesisk gisslan" skriver SVD om vad de kan ta sig för när de blir utsläppta. Vad säger Amnesty idag? Vad är budskapet till de kidnappade och deras anhöriga? ”Terrorismen är bara ett påhitt av Bush”? Eller som John Kerry gjort, jämföra terrorism med proplemet med prostitution?

Okej, för det första var det USA som släppte den aktuelle fången eftersom han enligt Pentagon inte längre utgjorde något hot. För det andra så har Amnesty klagat på att Guantanamofångarna suttit inspärrade under lång tid utan rättegång, något som inte hör hemma i ett modernt rättssamhälle. På vilket sätt är det fel av Amnesty? Det verkar som om Dick anser att det är rätt att hålla personer inspärrade utan bevis så länge som man känner för det om man tror att personerna kanske, någon gång i framtiden, kan komma att begå brott. Att dessutom försöka skylla kidnappningen på Amnesty är både ologiskt och riktigt låg debatteknik.

Presidentvalsdebatt 2, del 2

Kevin Drum har analyserat vem av kandidaterna som ljög mest i den andra presidentvalsdebatten genom att poängsätta hur felaktigt varje påstående var, om det var menat att ge en felaktig bild, samt hur viktig frågan är. Resultatet blev att Bush ljög ungefär dubbelt så mycket, 118 poäng mot 60 för Kerry. Själv tycker jag att det hade varit bättre om båda kandidaterna fått 0 poäng. You may say I'm a dreamer, but I'm not the only one.

Smutskastning

Det verkar som att Bushs taktik går ut på att svärta ner Kerry snarare än att framhäva sig själv. På Bushs kampanjsajt är det första som möter besökaren en video som attackerar Kerry, ett konstaterande att Kerry inte förstår de faror som hotar USA, och påståendet att Kerry är en s.k. flip-flopper. Kerrys sajt, å andra sidan, presenterar i första hand Kerrys politiska program. Om en president som suttit vid makten i fyra år inte kan komma med ett bättre argument för att bli återvald än "min motståndare är jättedum" säger det en hel del om hans prestation.

Mer gratisreklam för Moore

Michael Moores nästa steg i hans kamp för Kerry är "The Slacker Uprising Tour", där han reser landet runt och försöker få universitetsstudenter att rösta. Han inriktar sig på "slackers" - latmaskar - och delar ut nudlar och rena underkläder till de som lovar att rösta för första gången. Allt som en latmask behöver, typ.

Några som inte uppfattade humorn i det hela var det republikanska partiet i Michigan, som ansåg att Moore bröt mot lagen 168.931(1)(b): det är förbjudet att köpa folks röster. Vad som sedan hände är rätt självklart: åklagarmyndigheten förklarade att de inte hade tid att ta hand om sådana struntärenden, Moore kommenterade det hela med "republikanerna verkar vara mer intresserade av att spärra in mig än Bin Laden", och passade på att polisanmäla stölden av en hjärna och ett stycke humor från det republikanska partiet. Alltså: republikanerna lyckades framstå som humorlösa idioter samtidigt som de gav Moore gratis spaltmeter i medierna.

Det här påminner om när Al Franken skulle ge ut boken "Lies and the lying liars who tell them: a fair and balanced look at the right". FOX News stämde Franken för varumärkesintrång (de har registrerat frasen "fair and balanced"), och hävdade att folk skulle bli förvirrade och tro att nyhetskanalen var utgivare till en bok som till stora delar attackerar just Fox News. Målet blev avskrivet på nolltid och boken med det alldeles för långa namnet gick upp på topplistorna tack vare all publicitet. Vissa personer skulle må bra av mer humor och mindre tillgång till advokater.

Johan Norberg och SpaceShipOne

Nyligen vann SpaceShipOne X Prize genom att två gånger på kort tid genomföra en bemannad rymdfärd (rymden definieras här som 100 km höjd eller mer). Johan Norberg anser att det visar på den fria marknadens möjligheter. Visst är det sant att det här är en historisk framgång, men det är viktigt att komma ihåg att den här bedriften skulle vara omöjlig utan all kunskap och erfarenhet som vunnits i gigantiska statliga satsningar som till exempel Apolloprojektet.

Presidentvalsdebatt 2

I USA hölls i natt svensk tid den andra presidentvalsdebatten. Den här gången var Bush inte lika blek som i den första debatten, vilket på sätt och vis kan ses som en framgång för honom. Däremot tyder de första opinionsmätningarna på att Kerry vann även denna debatt, om än knappt: 44%-41% enligt ABC, och 47%-45% enligt CNN/Gallup.

Visst är det en liten marginal, men värt att notera är att Kerry vann klart bland de oberoende i Gallups mätning. Det är svårt att veta exakt hur opinionsläget är just nu i USA, olika undersökningar ger olika resultat, men en samlad bild visar tydligt att det är Kerry som för tillfället går framåt. Jobbökningen i USA går långsammare än väntat och håller inte ens jämna steg med befolkningsökningen, och andelen amerikaner som anser att Bush gör ett bra jobb pendlar kring endast 50%. En majoritet av amerikanerna anser att det är dags för en ny president, och Kerrys uppgift är att visa att han är den mannen. Så länge som han behåller initiativet i presidentvalskampanjen har han en god chans att vinna valet.

För att hålla koll på de två kandidaternas överdrifter och osanningar rekommenderas den oberoende sajten factcheck.org.