torsdag, december 29, 2005

Guillou, stöld, och upphovsrätt

I söndags skrev Jan Guillou en krönika på Aftonbladet, där han angrep den olagliga fildelningen på nätet samt attityden att det inte alls är något fel med det. Flera bloggare har reagerat, och de flesta tycker att Guillou pratar i nattmössan. Fredag angriper hans påstående att 8000 personer i skivbranchen blivit arbetslösa på grund av fildelningen, medan Mattias visar varför det är fel att använda ordet "stöld":
Det som händer när någon går in i en affär, stoppar på sig en skiva och sedan går därifrån utan att betala är att det fysiskt försvinner ett exemplar från marknaden. När jag laddar hem en skiva från DC så försvinner ingenting, istället mångfaldigas informationen. Artisten i fråga får en större spridning, fler får intresse för musiken, går på deras konserter o.s.v.
Mattias har förstås rätt i att olaglig fildelning inte är stöld, det är i själva verket brott mot upphovsrätten. Det är synd att Guillou gjorde de här misstagen i sin krönika, då han trots allt har en intressant poäng: det finns en utbredd uppfattning att det är okej att sprida upphovsrättsskyddat material på nätet.

Ett vanligt argument är, som Mattias säger, att fildelningen i själva verket är bra för artisterna, eftersom fler blir intresserade av att gå på deras konserter. Det är möjligt att det är så, i alla fall för musiker (jag har svårt att se att författare ska kunna resa runt i landet och ta betalt för att läsa utdrag ur sina böcker). Men det är ett val som konstnären ska göra, och inte konsumenten. Sjölander formulerar på ett bra sätt vad jag försöker säga:
Självklart kan ingen hindra någon från att lägga upp sitt eget arbete hur gratis som helst – om nu någon vill ha det. Men om man inte gör det valet, då ska det också vara möjligt. Det är det inte så länge piratkopieringen är så omfattande som den är idag.
Om en konstnär lägger ner stor tid och möda på att skapa ett verk - oavsett om det är en symfoni, en roman, eller något annat - är det helt upp till konstnären hur denne vill sprida verket. Som Sjölander även skriver i sitt inlägg är biblioteksmodellen ett utmärkt sätt att göra kultur fritt tillgänglig samtidigt som skaparen får ersättning. Men att däremot säga att det inte är det minsta fel att sprida upphovsrättsskyddat material innebär i slutändan att man anser att en konstnär inte har någon rätt till det han/hon skapat. Och det är något jag inte håller med om.

onsdag, december 21, 2005

Seger för vetenskapen!

I Dover, Pennsylvania, har konservativa kristna försökt få in kreatio... förlåt, "intelligent design", i biologiundervisningen. Men domstolen beslöt att ta ställning för vetenskapen:
"Vår slutsats i dag är att det är okonstitutionellt att lära ut ID som ett alternativ till evolutionen i en allmän skolas naturvetenskap", fastslår distriktsdomstolen i Harrisburg, Pennsylvania.

...

Domen går också mycket hårt åt de åtta republikaner i skolstyrelsen som röstat in ID i läroplanen. De har gång på gång ljugit om förändringens verkliga syfte, fastslår domaren.
Domarens beslut innehåller en del guldkorn:
...ID is not science. We find that ID fails on three different levels, any one of which is sufficient to preclude a determination that ID is science. They are: (1) ID violates the centuries-old ground rules of science by invoking and permitting supernatural causation; (2) the arguments of irreducable complexity, central to ID, employs the same flawed and illogcal contrived dualism that doomed creation science in the 1980's ; and (3) ID's negative attacks on evolution have been refuted by the scientific community.
Kunde inte sagt det bättre själv.